Phu...
Vilken dag.
Ibland känner man att man inte räcker till! Alla som ska undersökas, lugnas och tas om hand. Vi skulle behöva 30h/dygn för att hinna med allt och samtidigt ge patienten den uppmärksamheten som de förtjänar. Med pressen man har idag och så har man x min på sig per undersökning. En patients behov kan lätt hamna i skymundan då och sånt känns inte bra! Man får gå hem, försöka glömma och samla nya krafter för imorgon.
En sån dag har jag haft idag. När jag kom hem ville jag bara läggs mig ner. Jag var så trött i både kroppen och huvudet att jag bara ville gråta. Att åka och träna fanns inte på kartan.
Det är inte bara jobbigt. Det finns MÅNGA ljuspunkter med mitt jobb. Många tacksamma patienter och mycket trevlig och kunnig personal runt omkring en. Det känns alltid kul att gå till mitt jobb! Jag vet aldrig hur dagen kommer att bli och vilka spännande människor man ska få träffa.
Så jag går och lägger mig nu och ser fram emot imorgon!
PS jag lyckades att stå emot kakan som bjöds på jobb idag. Men misslyckades totalt när jag kom hem och krängde en näve med NonStop.
Antal dagar utan socker: 0
Antal dagar till jul: 50
Kommentarer
Trackback
