Jahapp

Se det här inlägget för vad det är. Jag behöver bara skriva av mig lite. Och jag lovar. Det här är det sista ni behöver läsa om detta! 

Vi alla reagerar olika på olika saker. Jag reagerar såhär. Och jag fattar att jag gör en höna av en fjäder. Det här är första gången för mig. Det är inte alltid så lätt att prata om det.  Jag har lättare för att skriva. 


Jag har gått från att gråta ögonen ur mig, inte kunna se en framtid och bestämt att jag ska dra långt från Staffanstorp till att vara förbannad, skrika och banka i kudden till att inse hur jävla fånigt det här är. Det är för många känslor för mig under en och samma vecka. 

En del kan nog känna att jag är sjukt dramatisk. Jisses, ni var ju knappt ens tillsammans. Eller var vi det. Ärligt talat, jag vet fortfarande inte om vi ens var tillsammans. Var vi inte det så har vi faktiskt inte gjort slut heller. Eller? Jag vet bara att jag hade känslor för honom. Riktiga känslor. Så för mig var det på riktigt. Men han har gjort mig så sjukt osäker på vad han vill att jag knappt har vågat nämna honom här. Det är ju jag som har dragit i honom sedan midsommar. Man ska inte behöva övertala en kille att han ska träffa en. Så att han gjorde slut kom kanske inte som en chock. 



Men det gör ont när killen sitter framför en och säger, att han är kär i någon annan, att var gång han ser en film eller hör en låt, så tänker han att det handlar om honom och henne. Alltså inte om mig. Så när han och jag satt i soffan och mös framför en film; tänkte han på henne? När kan kysste mig, tänkte han på henne? Nä, jag vill inte ens gå den vägen. 

Det här året har varit väldigt fint. Och jag får se det här som en erfarenhet. En erfarenhet som jag kan ta lärdom av. Måste man kämpa så mycket för någon så är det inte rätt. Men jag ångrar inget. Jag tror inte på att ångra saker och ting. Ibland gör man rätt val och ibland gör man fel. I vilket fall som hellst så lär man sig hela tiden och man får nya erfarenheter. Nya erfarenheter som man kan gå vidare med. 

För det är just det jag tänker göra; gå vidare. Det är så man måste göra. Att bara tänka bakåt om allt som skulle kunna hända mår man inte bra av. 

Det är kanske lite tur i oturen att det här händer i december, sista månaden på året. Jag tycker egentligen att nyår bara är ett datum. Men det är även en ny start på ett nytt år. En chans att börja om. Utan att man behöver göra något så drastiskt som att flytta till en annan kommun.  Det kan räcka med att färga håret. 

Så 2013 kanske handlade lite för mycket om honom. Men 2014 kommer definitivt att handla om någonting annat. Vad vet jag inte än. Det får tiden utvisa. 






Kommentarer
Anonym

Yeah you go girl! Bonnahiltons for evah :) det är vårt år nästa år syrran.

2013-12-13 @ 19:38:08


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

BONNAHILTON

-I'm just a little bit caught in the middle. Life is a maze and love is a riddle!

RSS 2.0