Skit då!!!
Alltså. Nu tycker jag att dagarna går för fort. Jag hinner liksom inte med längre. Kan man trycka på paus?
Förra veckan gick ju upp och ner. Jag åkte till Örebro i onsdags. Det var sista mötet med kursen jag läste. Föreläsningarna var sjukt intressanta och postersemianriet blev pannkaka. Jag slängde ihop min på fem minuter så det såg ju ut som om en tolvåring hade gjort den. Men men. Den var inte betygsgrunande ändå. Min uppsats däremot ska jag lägga ner lite mer tid på. Där vill jag ju ha ett VG.
Kvällarna i Örebro var trevliga. Nu kom man lite närmre de andra deltagarna å vi åt tillsammans alla kvällarna. Det var kul och vi har tagit allas mailadresser inför framtiden.
Sen blev det helg och jag skulle på fest. Eftersom det var första gången som jag skulle träffa J så var jag rätt nervös. Mitt mål var att inte bli full, inte vara ensam med honom och inte börja gråta. Kvällen slutade med att jag var skitfult, stod med honom i köket och bråkade och grät. Hmm.... Jag har en dålig vana att jag håller allt jag känner inne tills det brister. Och det brast verkligen i lördags. På ett sätt är det ganska skönt att ha fått ut allt. Nu vet han i alla fall hur han har sårat mig. Med det blev inget lyckat avslut på det där förhållandet! Men nu har jag tagit bort honom från Facebook och sagt att han måste sluta höra av sig till mig. Så det är verkligen över nu.
Varför lyssnar jag inte på folk? De sa ju att jag skulle göra allt detta direkt. Det hade sparat mig många tårar!
Kommentarer
Trackback
